to believe that one day we'd all be millionaires, and movie gods, and rock stars. But we won't. And we're slowly learning that fact. And we're very, very pissed off.
jag minns att pappa ofta lagade makaroner och bacon till mig och johan när mamma jobbade kväll och varje gång skrek vi, PAPPA knaperstekt bacon. sen somnade jag i det bästa hörnet på soffan, hörnet som mamma jämt hade när hon var hemma annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar