min kropp förnimmer doften av kylan
& den vet att julen nalkas.
vanliga lampor blir till julbelysning
när jag susar ner för viktor rydbergs.

min kropp har stängt av,
den orkar inte mer mörker.
minsta motstånd och den lägger av,
mina ben bär inte.
& min hjärna den bär inte heller.

jag känner mig uddlös & rädd.

jag skriver &,
för att minnas samir.
samir och hans blogg om
doften av kvinnor
som han älskat
eller knullat

jag vill ha ett tecken som är en blandning av ett kommatecken och ett frågetecken och ett tecken för eller. jag dricker kaffe mitt i natten och jag sitter vid en busshållsplats och läser i det gula skenet. jag ska ingenstans, men jag kan lika gärna sitta där.

ett hjärta som inte slår
värker inte heller.

jag läste ungdomsår för tredje gången.
jag läste den för sista meningen,
& sista meningen enbart.

hela boken var en resa mot sista meningen.

jag research:ar för en text om asylboendet och hela mina själ förgås av rasismen som gömmer sig i skuggorna i sverige. i mörkret gror den.

vad ska jag skriva om?
vad ska jag sudda?
vad ska jag skriva om?

jag dokumenterar,
så att jag minns.