tiden river i mig.
Jag lyssnar på Kafkas brev till sin far,
jag läser om Jung och det kollektivt omedvetna
och synkronicitet.
Jag tänker på Murakami.
Jag tänker på Freudianska upprepningar
och jag väntar på att det ska sluta att regna.
Jag tänker på min födelsedag.
Det är en sån här dag som man tar livet av sig på.
Jag har alltid sagt att jag blir inte äldre än 35,
och nu kommer 27.
Hade jag presterat något så hade jag kunnat ta livet av mig.
Jag tänker på Lilo,
och på keso och avokado.
Jag letar efter något gammalt mail där en lärare sa att mitt referat var otroligt välskrivet, det är inte kvar och det känns som om att jag har hittat på det.
För två år sen fick jag två böcker om hur man skriver filmmanus,
jag har knappt öppnat dom.
Jag skickade in en jobbansökan igår,
mitt personliga brev var inte otroligt välskrivet.
Det tynger mig.
Jag lever,
jag andas,
men det är inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar