Telefontrådar spänns över hela staden.

Mitt tandkött värker.

Igår försökt jag skriva med små bokstävlar i min dagbok, små kråkfötter sprider sig som en hagelskur över sidan.

Jag drömde att jag hjälpte ett litet tjock barn med downs syndrom till skolsköterskan på Rödsleskolan. Han hade ramlat och slagit sin kind mot en sten. Hela drömmen gick ut på att jag ledde barnet. Hans hand i min.

Jag sitter inne, skriver min top3lista på scener i Lost in Translation i mitt block. Kollar på behind the music om Nas.

Jag tänker att jag vet ju vad jag ska göra när jag blir frisk.

Jag diskar lite och lyssnar på värvet.
Halsen värker.

Jag har ju ingenting att säga.