to believe that one day we'd all be millionaires, and movie gods, and rock stars. But we won't. And we're slowly learning that fact. And we're very, very pissed off.
efter den trista stämningen och mellanlandningen i johanneberg var jag tillbaka på golvet i huset på berget och där spelades musik så jag dog. 80-tal, disco och daft punk ochochoch. för en sekund sen kunde jag beskriva känslan, nu är den borta. jag önskar roger vore här med en flaska vin och vi bytte låtar och mellan varje sa vi åååh pumpa då, sen lyssnade vi 1 minut sen bytte låtar vi tills solen gick upp. jag ska försöka beskriva känslan när jag är ensam. scissor sisters för fan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar