En tisdag som känns som en måndag.

jag sitter i en brassestol vid min öppna balkongdörr.
det är kväll. åskan drar förbi bakom guldhedsberget.
svetten lackar, regnet har inte lyckats släcka ett brinnande göteborg. alla tankar som gömts bakom kyssar smyger fram och kryper längs mina armar som kalla kårar.