jag hade tagit mig upp på berget för att se
flygplanen sväva ner över horisonten,
korsa solen och sedan försvinna.



men inga plan kom.
jag skyller på island.

jag var inte tillräckligt långt borta för
att slippa stadens muller och buller.
jag vill bara höra min egen puls.
jag vill bara känna min egen puls.
är det för mycket begärt?