alltså ska det vara med franskt uttal?

i natt, efter att jag slagit igen boken
och slutit mina ögon, så blandas
en miljon ofullständiga tankar med
re:stacks och på insidan av mina ögonlock
exploderar mörkrött, orange och grönt
i en kavalkad av ingenting,
i en kavalkad av tusentals synapser
som inte når fram.



jag kan inte reda ut en tanke,
kan inte få rätsida på någonting.
det enda jag tänkte var:
nu tänker jag,
och det händer ingenting,
och nu gör jag ett uuuh-ljud
men inte en enda tanke formas.