jag sover lunch i två timmar.
sen sätter jag på acid house kings
this heart is a stone
och tänker på sophia.
utanför fönstret
i den riktiga världen
sitter två grannflickor
på gräset.
och bara sitter där
ofjättrade
av livets kval?
jag vill också sitta där
frida frågade mig
vad ska du göra i höst?
jag svarade
närvara i mitt eget liv
pretentiöst?
nåja, så är det i alla fall.
det är min ambition.
som sagt
jag sätter ribban så lågt
att för att inte komma över den
så måste jag kräla i stoftet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar