någon gång under den mörka hösten
skrev jag the wrestler.
på en sådan där gul låtsaspost-itlapp
som windows vista har.
och ikväll tog jag mig tid och såg den
och nu ska ni allt få höra.
den är smutsig och den gör ont.
han gör det så snyggt, aronofsky,
att det går inte att sätta fingret på det,
och det är ju, som ni alla vet, hela grejen.
när man sprängs i bitar utan att ha en aning varför.
eller, ni kanske inte visste. men nu vet ni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar