i söndags kväll var jag säker på att det var en tisdagskväll och utan eftertanke så vet jag inte vad det är för dag nu. jag inväntar en explosion genom att rutinmässigt göra mina plikter, fysiska och skolrelaterade. jag finner just nu ingen glädje i något av dom. det är bara en massa tid och allt jag gör är att vänta.
MEN, i morgon smäller det. då flyttar jag ut ur det här hålet.
då drar jag mot sydliga breddgrader och ska njuta av solens varma strålar vid kapellplatsen. Då tar jag mina väskor på spårvagnen, städar ut den här misärens högborg och hoppas att hösten har något för mig.
just nu känns det här också rutinmässigt.
JAG VILL HA LITE JÄVLA ACTION NU.
1 kommentar:
skriv nu ditt as!
Skicka en kommentar