när jag lämnar skolan minns jag inte ens hur jag kom dit.
jag släpar min kropp framåt.
överkroppen hänger på mitt höftben
och jag överlever tack vare, eller på grund av kaffeångor.
jag andas kaffe, in och ut.
mitt huvud är tungt,
mina tankar är tunga,
mina andetag är tunga.
och när friday, i'm in love går igång på ippen,
så skär sig måndagssåsen riktigt ordentligt.
som att hälla betong på måndagsflingorna.
jag trycker next.
jag trycker next hela vägen hem
elva minuter spårvagn.
next next next.
inte en låt lyfter mig.
inte en låt drar mig.
inte förrän en minut från dörren.
och det fina med det hela är att låtens titel pryder min tröja.
1993 'til infinty - souls of mischief
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar